Så var tv:n ett minne blott

Jag brukar sällan hävda att något var bättre förr. Hans Rosling kan till och med, med hjälp av statistik bevisa att det inte var det. Men en sak var bättre förr. I alla fall i den familjekultur som jag växte upp i. Man satte bara på tv:n om man läst i tv-tablån att det skulle sändas ett program som man faktiskt ville se. Nu för tiden zappar de flesta (inte alla) fram och tillbaka mellan olika kanaler och hittar till slut ett program de kan tänka sig att se. det program som är minst obra, så att säga.
 
Jag har suttit på förmiddagarna och pluggat. Effektivt. Sedan har det blivit dags för lunch. Då har jag som sällskap, slagit på tv:n och zappat fram till de mest hjärndöda program som funnits just vid lunchtid. Sedan har jag blivit sittandes en timme för länge och hjärnan har plötsligt slagit av. Det har varit svårt att komma igång med eftermiddagsstudierna.
 
Så nu! har jag bestämt mig! Ingen mer tv! Den är borttagen och bortskänkt sedan drygt en vecka tillbaka. Det är fortfarande ovant men så himla befriande! Jag tror och vet att man kan koppla av på andra sätt än att slå på tv:n. Jag har redan läst mycket mer än jag brukar göra och läsning är för mig ett mycket mer effektivt sätt att koppla av än framför tv:n.
 
Jag har varit med om att folk varit tvungna att slå på min tv när det varit meningen att vi ska umgås, bara för att inte missa ett program. Nu kommer det inte att hända och det kommer inte heller att hända när någon bjuder mig, eftersom jag inte följer något. Det har i och för sig aldrig hänt när någon bjudit mig men nu har jag liksom eliminerat den risken.
 
Och jag kommer att få så mycket tid! Allt detta slötittande har ju tagit en enorm tid och tid är en bristvara, säger de flesta. Men om de flesta tittar lika mycket på tv som jag gjort, så är nog inte tiden en brist utan vad man väljer att göra av den. Och de flesta refererar ju till olika program hela tiden så jag misstänker att gemene man tittar minst lika mycket på tv som jag gjort.
 
Det bästa är att jag väljer aktivt, själv vad jag vill se nu. Precis som när jag var liten. Jag tittar på datorn efter program och väljer helt annorlunda än när jag zappar framför tv:n. Jag har i princip bara sett nyheter och dokumentärer sen tv:n försvann. Och det ägnar jag högst två timmar om dagen åt, medräknat morgonnyheterna.
 
Hittills kan jag bara se positiva saker med att ha valt bort tv:n. Och snart är det dags att ta tag i studierna igen. Är säker på att jag kommer bli mer effektiv. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0