ForundransTid

Jag förstår att folk frågar av all välmening eftersom jag själv gör det. Man menar inget illa. Men ibland kan alla frågor få andra att känna sig uteslutna och "onormala". Som om man måste försvara sina livsval hela tiden. Och det kan tära på individen. Det är så att någon som gjort ett annorlunda livsval alltid blir påmind om att det är ett annorlunda livsval. Och ibland är det inte ens ett val man gjort.

 

Ett exempel är min dotter. Hennes pappa är chilensk och hon får ständigt frågan var hon kommer ifrån. I all välmening. Men hon blir ständigt påmind om att hon inte riktigt smälter in. En del av mina vänner som lever i fasta förhållanden utan barn, får ständigt frågan om varför de inte har barn. Och det kan ju bero på både val eller att man inte kan och det kanske inte är så roligt om att bli påmind om det hela tiden. Jag får alltid frågan om varför jag är singel. Det kan vara ett val eller så har jag inte hittat "den rätte". Kanske inte heller kul att få höra hela tiden (ofta följt med kommentaren: "Det kommer hända när du minst anar det!" Som om man gick omkring och anande hela tiden och det skulle vara problemet.). Och en annan sak jag ständigt måste försvara är att jag väljer att studera på heltid som 40+:are.

 

Även om alla dessa frågor inte är menade att såra så känner man sig ifrågasatt och det är jobbigt och tärande att hamna i försvarsställning gång på gång. Och jag vet att jag ibland själv ställer frågor. Av omtanke. Men jag tror vi alla måste fundera över varför vi ställer dessa personliga frågor och fundera över ifall det är nödvändigt att ställa dem och vad vi själva får ut av svaren. Och om vi inte ställer frågorna så kanske personen vi är nyfikna på, självmant besvarar dem när personen ifråga är redo att berätta.

 

Min åsikt är att vi alla måste jobba på att få alla att känna sig inkluderade, inte exkluderade och frågor kan verka exkluderande om de inte är välkomna.

 

Men det är en balansgång. För i vissa fall är det berättigat att ställa frågor men det måste finnas ett genuint intresse och en tajming.

 

Kanske blev detta en aning rörigt och kanske inte så genomtänkt som det lät i mitt huvud men man kan inte alltid vara så genomtänkt. Fråga mig inte varför.